åttiotrenollettnollfem

Nu har jag packat klart inför morgondagen. Kom hem för en stund sedan efter att ha varit i Storforsen och lyssnat på Sommarkyrkan, kören där min syster och alla hennes kompisar sjunger i som sommarjobb. Det måste vara ett av de roligare sommarjobben här i krokarna. Själv tycker jag det är kul att sjunga men hur det sedan låter när jag drar en ballad av Whitney Houston är en annan femma.

Jag vet inte vad det har tagit åt mig men jag har kommit fram till att jag måste vara rädd för stora hundar. Svängde in på OK tidigare ikväll för att införskaffa lite förnödenheter. Just när jag ska parkera inser jag att en bil med öppet bagageutrymme står bredvid mig. I där ligger en schäfer. Schäfer. Jag funderar snabbt på att byta plats för att undvika faran, men inser att det vore fjantigt. Jag tar tjuren vid hornen, stänger av bilen (stänger man en bil, eller slår?), kliver ut och låser dörren. Sneglar försiktigt på den lurviga fyrfotingen. Tittar på den när jag rundar hans plats och inser att jag ler till hunden. Som för att verka som en vänlig person som utan problem skulle rasta den, kasta pinnar och plocka upp avföring i svarta påsar.

Hur kommer det här sig? Jag har aldrig någonsin blivit anfallen eller ens i närheten provocerad av en hund. Fick faktiskt ett stygn av dåligt samvete när jag sedan gick tillbaka till vita våfflan och hunden ligger oskyldigt på sina tassar och tittar ut i evigheten. Förlåt, hunden. Jag ska försöka bättra mig. Tack för att du inte anföll mig och bet av ett ben eller två. Tack. Hoppas det finns fler som du.

Glömde skriva om igår. Helena försökte förutse om det blir en pojke eller flicka. Kan inte riktigt påstå att jag tror på det hela men i alla fall så blev resultatet en pojke. Vi får väl se! Jag håller fortfarande fast vid att det är en flicka. Vet egentligen inte varför, det bara känns så. Men det spelar ingen som helst roll. Vem som än anländer i början på nästa år är hjärtligt välkommen.

Jag tror också att Ella 7 år, börjar ge med sig, hon vill nog ha en ytterligare kusin ändå. Det ville hon inte när vi berättade om hemligheten för henne. Men jag har ju redan så många, utbrast hon. Men nu har sötungen kommit fram till att hon kan byta ut någon annan kusin så att vårt barn får plats... Vilken tur att Ella Bella har ett stort hjärta. Hon kan gott och väl ha kvar alla kusiner och få ytterligare fler i framtiden.

Facebook är inget för mig. Råkar jag logga in så flyter jag runt bland folk jag känner och inte känner, men framförallt folk jag förväntas känna. Alla dessa inbjudingar till höger och vänster, människor som vill bli vän med mig, krama mig, ge mig en jättenallebjörn och få mig att svara på en massa quiz. Märligt beteende. Värdelöst.

Dock loggande jag in för en stund sedan och möttes av två trevliga mail. Det ena mailet var en jobbförfrågan från en mycket mysig och gemytlig butik som skulle kunna sätta stjärglans i vår stuga. Frågan var om jag kunde jobba lite extra då och nu när det behövs. Det gjorde mig glad, trots att jag inte har den möjligheten.

Andra mailet kom från en kommunpolitiker som uppskattade mitt deltagande i Piteå-Tidningens debattsidor. Personen i fråga tyckte att jag skrev kloka saker och uppskattade att jag skrev under med mitt namn. Det känns kanonbra.

Hmm... Dessa två sjärnor på himlen borde innebära att jag byter åsikt om fejjan, som förövrigt är ett fantastiskt fult smeknamn. Känns som att det kommer från en pitebo. Men det gör jag inte. Jag står fast vid att sidan har alldeles för mycket applikationer och annat skräp som borde förbjudas. Men jag uppskattar numer mailöjligheten mellan alla medlemmar. Särskilt dessa.

Gjutningen gick som smort. Herr Betong kom under eftermiddagen och med honom, sörjan och den roterande megatumlaren, även en hel del annat folk. Jonas, Helena, Calle och Cajsa, Maja och Stefan, Joel, Linus, Daniel och Isak, grannarnas hustomte Tord samt Annelie aka Hyphen. Mycket trevligt och många liter kaffe!

Hela gjutningen var klar på en timme och Johan har vattnat skapelsen för första gången ikväll. Öberg har gjort ett kanonjobb och det känns härligt att det närmar sig slutet!

I övrigt har dagen bjudit på fint väder, en cykeltur runt byn, en brand på Prästgärdan, skrov samt största jordgubbsinsamlingen hittills. Lovely! Imorgon ska jag och Amanda ha en tillsammansdag och hälsa på Inga och senare Olle, Lisa och Maja. Kanske blir det en båttur också, det vore underbart.

Idag ska det gjutas på vår gård! Jag tackar Gud för att det är bra väder, i alla fall uppehåll. Mr Öberg kommer om någon timme och på eftermiddagen levereras betongen. Känner mig inte insatt alls, men jag är ju bra på att koka kaffe, så det blir min melodi. Hoppas bara att allt går bra och att grunden blir plan och ser bra ut i slutändan. Då saknas bara byggsatsen aka det stora pusslet, som kommer vecka 32.

Gällande garageprojektet så ser mest fram emot några av de 50 kvadraten som blir förråd. Skönt att få lite ordning på saker och ting. Just nu är det mesta lite här och var i vårt hus. Tycker vi rensade rätt bra när vi flyttade från lägenheten men tydligen inte. Är fortfarande några lådor som inte ens är öppnade. Känns som att det är dags för en tur till EFS eller Röda Korset. Bör undersökas senare idag.

Nu, dags för att klippa gräset. Igen. Det växer i takt med svininfluensan som jag förövrigt har blivit lite orolig för. Olikt mig. Synd att inte Twinrix och min onödigt påkostade Japanska encefalit hjälper för denna pest. Schade.

Har just ätit frukost och väntar på att Maria ska komma hit. Om en stund beger vi oss till Boden. Äventyr i Boden. Shoppingäventyr. Vi ska i alla fall besöka Magasin 14, en gårdsbutik som pappas kusin driver. Blir spännande. Nu har jag dessutom förstorat upp hela resan, känns som att jag är påväg mot himmelriket. Nåväl, hoppas att jag hittar något att lägga vantarna på. På tal om att spendera, så har jag sett en hel drös av textilprodukter som jag vill inhandla från H&M Home. Jättefint!

Just nu är jag lite lätt understimulerad. Trött. Flänger omkring på olika graviditetssidor och får den ena informationen efter det andra. Skrattar i min ensamhet när jag läser en hel sida med förkortningar, termer som man som gravid kan stöta på. Hallå, var är svenska språket påväg? Här kommer en sammanfattning om mig. Väldigt osammanhängande.

BF är beräknad till den 21 januari 2010, alltså 184 dagar kvar till Partus. BF kan dock korrigeras efter UL eftersom BPU ej är genomförd. Som Primigravid mår jag utomordentligt bra, har bra BT och Hb och har i dagsläget ej behov av Fe. Uterus växer i takt med barnet, CRL ökar konstant. Idag lyssnade vi på Flj. Cor och hörders tydligt. I övrigt UA.

Känns lite som en bilbesiktning.

Jag har just kommit på några egenskaper som jag inte uppskattar hos människor. Jag vill absolut inte påstå att jag är fläckfri men det finns beteenden som verkligen kan promenera mig på nerverna. Jag blir uppriktigt på dåligt humör.

Första plats. Jorden snurrar runt solen. Solen snurrar inte runt speciellt utvalda människor. Självcentrerade individer som bara ser till sitt eget bästa, pratar om sig själv och har en personlig beskrivning som skulle passa i en roman, ett CV längre än en rulle toapapper, faller inte mig i smaken. Jag orkar inte lyssna och blir inte imponerad.

På stadig andraplats kommer egenskapen att tycka synd om sig själv. Alla människor är födda med en fri vilja och det är upp till var och en att förändra sitt liv om det är något som är galet eller fel. Endast du själv kan se till att förändringen genomförs, vilket också innebär att du är ansvarig över dina val.

På tredje plats hamnar egenskapen att alltid vara ute i sista stund och då förutsätta att andra ska backa upp för att du inte har planerat och förberett i tid. Otroligt irriterande.

Det var dagens moralkakor.

Gud sade till Noa och hans söner: Jag upprättar nu ett förbund med er och era efterkommande och med alla levande varelser som finns hos er, fåglar, boskap och alla vilda djur, alla som gick ut ur arken. Jag skall upprätthålla mitt förbund med er: aldrig mer skall det hända att alla varelser utplånas av flodens vatten, aldrig mer skall en flod ödelägga jorden. Gud sade: Detta är tecknet för det förbund jag instiftar mellan mig och er och alla levande varelser ni har med er, för alla kommande släktled: min båge ställer jag bland molnen. Den skall vara tecknet för förbundet mellan mig och jorden.
1 Mos 9:8-13

Något att tänka på efter regnets mirakel.

Gott folk! Idag går tiden fort. Härligt! Det gjorde den inte igår. Rätt märkligt att tiden går saktare än vanligt när ledighet nalkas. Ser fram emot kalaset på lördag men också söndag då Ebban håller i möte på Lillstrand. Tänkte pallra mig dit för jag tror det blir bra!

Nu väntar kycklingfilé och potatissallad. Smaskens.

Vilket totalt ointressant inlägg. Klicka vidare och läs om någon annans vardag. Bara ett tips.

Pratade nyss med Johan som rapporterade att grundarbetet går fint och att Öberg kan sin sak. Känns tryggt!

Läste i ett magasin på fikat och hittade bedårande små hus, typ som vår grej, som vi kallar den, men mer modern och snygg. Jag vill ha. Inte nu, men i framtiden. Föll särskilt för modellen Harmoni, men Studio Lätt var också intressant. Inte för att jag köper ett minihus för 120 000 papp, men lite inspiration, en händig karl, lite virke och några liter färg... Simsalabim! Och tänk vilken fin uteplats vi skulle kunna få... Sitta där och lapa sol under varma dagar. När molnen hopar sig skulle vi kunna gå in den ljusa stugan, fika, mysa och höra regnet smattra mot taket. Ja, det finns ingen anledning att inte drömma. Jag ska ha något liknande i framtiden. Så det så!

Humor. Mats och Sune. Retro.

För en stund sedan svängde jag förbi Hanséns för att köpa fika till grabbarna i fabriken. Väl där stötte jag på en viss person som jag vet min syster tycker är sjukt fräsch. Jag har tidigare varit lite skeptisk i just den frågan men från en minut till den andra bytte jag åsikt. Lång, snygg och med ett leende som kan smälta en Piggelin snabbare än självaste solskenet. Ni fattar. Amanda, nu förstår jag.

Lilla My är inte släkt med Muminfamiljen, men hon bor hos dem. Hon är så liten att hon ryms bra i familjens mjölkkanna. Hon älskar katastrofer, och ser till att sånt händer. Hon är gladlynt och aggressiv och totalt respektlös, men aldrig elak.

Hon är märklig, den där My.

Text från moomin.fi

Igår fick jag ett nytt intresse, nämligen bilbingo! Precis som det låter, så är medelåldern högre än hög, bilarna är många och stämningen är god. Jag fick lite tivolikänsla när vi köpte våra brickor... Doft av kaffe och parfym, träningsoveraller, hamburgergrillning och fikaförsäljning. Kö till toaletterna. Härligt drag! Linnet hade bunkrat upp med matsäck och vi skrattade och fjantade på i bilen. Johan fick nästan stressmunsår när han inte hann med i alla utrop. Peter muttrade över sina utspridda duttar. Jag var helnöjd. Det gäller att vara på hugget! Ett och annat tut, dock inte från vår vita Volvo. Men jag ska garanterat på bilbingo igen. Råkade höra att det är nytt spel på söndag, måndag och onsdag. Någon som vill följa?

Förresten, vi får väl se om det kommer någon faktura för nedkörd speakeranläggning. Vi var ju faktiskt i Måttsund och det brukar ju inte vara så lyckat där när Johan är chaufför... Humor. Nu var jag elak.

Lottoraderna gick åt pipsvängen. Ska aldrig mer spela på Lotto. Det är till för personer med spelkort som per automatik får svar på vinst. Vi andra orutinerade kan lägga ned. Det tar ju en kvart att rätta raderna. Ovärt! Men tanken var god.

Igår begav jag mig till Kåbdalis tillsammans med Lisa, Vickan och Christer. Vi spanade in kapellet som finns där och är i Ebenesers ägo. Efter besöket i byggnaden, som i mina ögon inte bildade några större visioner, bar det tillbaka till Vistträsk. Mycket trevligt. En parentes bara. Det är inte på något sätt centralt att bo i Vitberget. Insåg det efter milslånga skogspartier. Tack för att jag inte hamnade där.

Ikväll ska jag och Johan på bilbingo med Peter och Linnet. Känns intressant... Hoppas såklart på vinst. Blir det inte vinst på bingon blir det väl det på lottodragningen. Miljonerna skulle sitta fint som snus.

Annars mår jag bra. Dagarna dansar iväg, tiden går snabbt som bara den. Inte mig emot!

För den som inte har räknat ut det... Jag och Johan ska bli föräldrar! I slutet av januari blir vi två tre! Magiskt, underbart och totalt obeskrivligt! Lycka och framtidstro!

Ingen vet hur livsanden kommer in i fostret hos den havande, lika litet förstår du hur Gud handlar, han som gör allt.

Pred 11:5

Kära dagbok. Min inspiration tryter. Den är i Harads. Den är långt borta. Den finns inte. Idag är en dag när jag borde vara lite kreativ men jag har en känsla av att det kommer gå åt skogen. Det enda jag vill göra är stämpla ut i tre veckor, vara ute, andas frisk luft. Bada i både vatten och solsken, träffa härliga människor och äta god mat. Bäver. Bortsett från denna arbetsdag, är det nio kvar. 9 dagar * 8 timmar = 72 timmar. Skam den som ger sig.

Återkommer när jag har något vettigt att berätta. Jo, kom på en sak. Jag spelade på lotto igår. Ser fram emot de 123 miljonerna som jag kommer att vinna på onsdag. Det är skönt med insikt.

Gårdagen blev en trevlig tillställning med kaffe och tårta, jord och en del gräv och rördragning. Jag är så tacksam för att jag är tjej och inte förväntas delta i grävningsarbetet. Skönt att man har olika intressen... Tord och Ellen kom även förbi en sväng, mycket trevligt. Det är kul när folk kikar in spontant.

Märkte också ett underligt fenomen, nämligen att så fort en maskin, modell större, infinner sig på tomten för att arbeta, samlas det manliga könet i grupp. Skrattar, tittar och förundras. Som att det på något sätt sammansvetsar en gemenskap. Hallå, folk som man aldrig tidigare pratat med? Är det inte lite märkligt? Men det är ju också trevligt, som sagt.

När jag åkte buss i morse hörde jag ett samtal mellan en vikarierande busschaufför och en passagerare. Chauffören berättade att de har 50 minuter på sig att köra mellan Älvsbyn och Piteå. Eftersom det på vissa linjer är rätt mycket stopp, är det inte alltid chauffören kan hålla tiden. Det innebär att den stackars marinblå-klädda människan måste köra över hastighetsbegränsningen. Skulle Polisen ta fast en busschaufför som kör för fort för att hålla tidtabellen, måste chauffören själv betala böter. Hallå, är inte det märkligt? Det är ju inte chauffören själv som bestämmer tiderna, utan bossen för bolaget. Vore det då inte rimligt att bolaget stod för ev fortkörningsböter? Mysko. Tur att jag aldrig tänkt tanken på att hamna i den branschen. Skulle bli lätt stressad... En busschaufför, en busschaufför, det är en man med ett glatt humör!

Tjejmiddag igår med Maria och Lotta. Utsökt! Tror det blir en favorit i repris på lördag...

När jag kom hem på kvällen var grävningen påbörjad. Halleljua! Herr Grävling kommer även ikväll. Känns underbart att det äntligen händer något märkbart. Igår dividerade vi om vilken kulör vi ska ha på hängrännor och annat plåttjafs och vi kom överens om vitt. Rött tak såklart eftersom det även är det på huset. Sweet home. Garageportarna är också på g, övervakar dem ständigt så att de tillverkas med kärlek. Endast det bästa är gott nog...

Ikväll kommer Olle, Lisa och lilla Maja (?). Tänkte käka lite daimtårta. Mums. Blir bra! Hoppas sötnöten är vaken så att jag får hålla i henne. Hittills har hon bara sovit och sovit när jag träffat henne. Men det är klart, vilken prinsessa behöver inte sin skönhetssömn?

I en snar framtid kommer en ny kategori. En spännande kategori!

Nej. Det har drabbat även mig. Jag tror jag har blivit lite beroende... I två dagar har jag bara tänkt Twilight. Funderat på Bella och Edwards framtid, deras kärlekshistoria och egenskaper. Haft med mig boken på jobbet för att läsa på rasterna och i bussen (där jag vanligtvis tar tillfället i akt och sover i 40 minuter). Lyssnade i morse på Bellas Lullaby och fick gåshud. Johanna, jag är fördärvet jag med! Låg ute på gräsmattan igår eftermiddag och njöt av vampyrvärlden. Lite magiskt.

Något som inte var vidare värst magiskt hände också igår. Hade gått och lagt mig och vakande av att Johan kommer inspringandes i sovrummet och säger att källaren är rökfylld. Fick stress och skyndade mig ner. Det visade sig att något hade hänt efter att han gjort upp eld. Vet inte vad men det har luktat rök och åter rök i hela vårt hus under natten. Har vädrat med i princip alla öppningsbara fönster för att få in frisk luft. I efterhand blev jag lite skakis. Tänk att se hela ens hus brinna upp? Inte för att det var risk för det egentligen, men ändå? Dessutom hörde jag inte brandvarnaren, trots att den tjöt högt som bara den. Så nu tycker Johan att vi ska koppla om alla brandvarnare så att varje liten dosa tjuter om det skulle hända igen. Tur jag lever och bor med Mr Firefighter/sheriffen/världens bästa. Jag är lyckligt lottad.