090727
Facebook är inget för mig. Råkar jag logga in så flyter jag runt bland folk jag känner och inte känner, men framförallt folk jag förväntas känna. Alla dessa inbjudingar till höger och vänster, människor som vill bli vän med mig, krama mig, ge mig en jättenallebjörn och få mig att svara på en massa quiz. Märligt beteende. Värdelöst.
Dock loggande jag in för en stund sedan och möttes av två trevliga mail. Det ena mailet var en jobbförfrågan från en mycket mysig och gemytlig butik som skulle kunna sätta stjärglans i vår stuga. Frågan var om jag kunde jobba lite extra då och nu när det behövs. Det gjorde mig glad, trots att jag inte har den möjligheten.
Andra mailet kom från en kommunpolitiker som uppskattade mitt deltagande i Piteå-Tidningens debattsidor. Personen i fråga tyckte att jag skrev kloka saker och uppskattade att jag skrev under med mitt namn. Det känns kanonbra.
Hmm... Dessa två sjärnor på himlen borde innebära att jag byter åsikt om fejjan, som förövrigt är ett fantastiskt fult smeknamn. Känns som att det kommer från en pitebo. Men det gör jag inte. Jag står fast vid att sidan har alldeles för mycket applikationer och annat skräp som borde förbjudas. Men jag uppskattar numer mailöjligheten mellan alla medlemmar. Särskilt dessa.
Håller med om fejjan och jag KRÄVER at ni kommer förbi innan ni far till olles, jag kanske följer:)
Anna, Facebook kräver lite tid innan man gillar det. Jag avskydde det till en början, men nu har jag lärt mig att uppskatta det och jag loggar in flera ggr/dag. Statusraderna är mest intressanta, skit i det andra!!
