åttiotrenollettnollfem

Tjoho! Igår kom bästa Ulrike med en present till Levi. Bara sådär. Omtänksamt! Tallrikar, muggar och servetter med diverse fordon på. Allt från Leilas General Store, fint förpackat i en papperspåse med vintagetryck. Nu snackar vi förbrukningsartiklar med klass! Festligt!

Livskapitalet. Hur ska det förvaltas på bästa sätt? Det finns så många möjligheter i livet. Vägar att vandra, hemligheter att upptäcka och dimensioner att utveckla. Resor i både inre och yttre sfär. Känslor och upplevelser. Erfarenheter, kunskaper och visdom. Och fri vilja. Den vi alla är skapade med. En autopilot i medvetandet. Det finns också begränsningar. Både på grund av yttre omständigheter men också egna val och dragna linjer. Svaret kanske inte existerar. Frågan är dock tänkvärd och viktigt att reflektera över. Ptja. Söndagens fundering bland bleka solstrålar i krispigt landskap.

Vecka 35+5 dagen till ära, alltså gravid i vecka 36. Magen har vuxit en cm och mäter nu 32 cm från symfys till fundus. Vikten plus 12,4 kg. Man tackar! Det lilla livet bjöd på show, rytm och rörelser i en hastighet av 156 slag per minut. Linda siar en bebis modell mindre då min mage inte ökat så mycket på sistone. Time will tell. Ut ska den oavsett!

Exakt en månad kvar till leverans av vår efterlängtade skatt. Kanske mer, kanske mindre. Jag känner mig förberedd och i fas. Så. Käre Gud. Ge mig intensiva värkar och låt mig få utbrista repliken Whoever controls the water controls everything. Amen.

Den moraliskt eftertraktade egenskapen. Bäste vän. Tålamodet. Undrar just var jag har förlagt den förmågan? Ge mig styrka! Levi testar, trotsar och provocerar. Jag räknar tyst inombords. Försöker vara konsekvent och stå på mig. Inte ge upp. Tyvärr fungerar det ibland bättre i teorin än i praktiken. Som i morse då Levi vägrade borsta tänderna. Höll händerna för munnen och var obstinat. Jag hör mig själv säga Du får en godis om du borstar tänderna. Paus. Vad sa jag? Vilket uselt förhandlingsläge! Mutor. Inte att föredra eller stoltsera mig. Dock en effektiv metod om än på kort sikt. Fruxo, mamma, fick jag till svar när projektet var genomfört. Note to self. Gör aldrig om det. Suck.

All pepp, cred och allmän hyllning till de som engagerar sig i byråkratins beslut att utvisa av familjen Raad. Guldstjärnor till var och en! Länge leve medmänskligheten!

Barnomsorg och föräldraledighet är ett omdiskuterat ämne. Hett. Infekterat. Känsligt. Barn till vårdnadshavare som är föräldraledig erbjuds förskola 15 timmar per vecka. Hur fördelningen av timmar per dag ser ut är beroende på förskolans förutsättningar. För omsorgen debiteras en avgift enligt fastställd taxa såvida barnet inte är tre år fyllda och då omfattas av avgiftsfri allmän förskola.

För oss var det ett ganska enkelt val. Trots att avdelningens bestämmelser är fem dagar i veckan á tre timmar i stället för tvärt om som jag hellre önskat. Trots att avgiften känns dyr med tanke på att vi inte själva kan påverka tider och att Levi får ta del av en bråkdel jämfört med det som erbjuds idag. Men ändå. Självklart ska han vara på Hyddan. Genom förskolan, eller dagis som vi benämner det i vår familj, har Levi vuxit på många sätt. Utvecklat, förfinat och insupit kunskap. Fått rara vänner, bra kontakt med fina fröknar och rutiner på små bestyr i vardagen. Inte vill vi ta ifrån honom det. Jag ser ingen som helst anledning att rycka bort Levi från den tryggheten och tillvaron för lek och lärande. Som ger utrymme att upptäckta, bättra på självständigheten och se sig omkring. Nej. Mår Levi bra mår vi bra. Glad Levi, glada föräldrar. Ekvationen löst. Amen.

Vecka 33+6, med andra ord gravid i vecka 34. Det närmar sig, 42 dagar kvar till beräknad förlossning! Igår var jag på ett obligatoriskt besök hos barnmorskan. Sf-måttet spänner 31 cm och vågen visar plus 11,4 kg i vikt. Hjärtat pickar på med 140 slag per minut och barnet ligger ordentligt kilat med huvudet i rätt vädersträck. Sammanfattningsvis är jag i fortsatt fin form. Jag statuerar exempel, ligger precis under kurvan och är som gjord för att bära människor till världen. Halleluja!

Men allt är inte solsken och fågelsång. Det börjar bli tungt, tröttsamt och påfrestande. Med all rätt. Givetvis. Att vänta barn nummer två är inte alls på samma sätt som barn nummer ett. I alla fall inte för mig. Lyckligtvis är det övergående och belöningen efter nio månaders växthuseffekt är ovärderlig och oslagbar! Snart!

120928, flicka, Ella

121008, pojke, morbror Mats

121010, flicka, Frida

121028, flicka, Linda Askenfalk
121029, flicka, Johan

121030, flicka, Svärfar/farfar

121101, pojke, Amanda

121102, flicka, jag

121103, pojke, Flies
121104, flicka, Ella
121105, flicka, Cocos faster

121108, flicka, Hanna - mamma till Elensia

121110, flicka, Ulrike

121111, flicka, Svärmor/farmor
121116, flicka, Ida Ö

121116, pojke, Cillan