120723

Projekt blöjfri har nu pågått i exakt en vecka. Levi sköter sig exemplariskt, med undantag för någon olycka ibland. Mamma, jag stor nu, sa han nöjt på morgonen dag tre när han vaknade med torr blöja efter en hel natts sömn. Duktig! De absorberande substituten har fått ge vika för små boxer i klara färger och roliga mönster. Snygga, enligt Levi. På dagarna lyssnar vi efter Pinky eller i värsta fall Stinky. Skapar rutiner för hygien. Nattetid tar vi dock det säkra före det osäkra. Än så länge i alla fall. Men Levi är inte dum. Han har förstått att det är fokus på toalettbesök. Så de kvällar han har svårt att somna kör han med frasen Jag pinka. När han väl är placerad på sitsen, Nej, de kom inge! Allt för att få vara uppe längre än lovat... Nåväl. Stolta föräldrar till världens bästa sockergryn!


120723

Drömde inatt att jag födde tvillingar. Totalt oväntat. Först kom en pojke, ungefär en linjal lång. Därefter ytterligare en. Och till sist, en fullvuxen bondkatt. En katt! Vit och brun och inte vid liv. Panik! Huga.


120720

Ljuva stugliv! En plats för återhämtning och avkoppling med avstånd till civilisation. En bra start på ledigheten. Underbart! Vi har nu hängt här i ett par dagar och varvat sysslor med kaffepausar och nybakta bullar. När var och en sin syssla sköter så går det väl evad oss möter. Så står det på en bonad som en vänlig tant vid namn Elna broderat till oss. Den hänger i köket i stugan och jag läser texten då och då. En mycket bra devis att förhålla sig till i kollektiv boendeform. Gillar!


120713

Semester! Från och med nu ska jag ta dagen som den kommer. Typ. Halleluja!


120712

Elektriker verkar vara ett särdeles sendraget folkslag. Ge mig el!


120710

Nu är nästan allt ogräs förintat. Den lössinvaderade vinbärsbuksen likaså. Jordgubbslandet är rensat och ser ut att i år ge större skörd än någonsin. Äppelträdet är fylld med kart och verkar också slå rekord. Kul! Rabarberna ser dock inte ut att sträva efter personbästa. Vegetationen med brännässlorna är borttagna och en stackars perenn ringlar nu ensam längs komposten. Att handskas med nässlor är en skräckblandad förtjusning. Lockande obehaglig. Galet. Häcken är någorlunda friserad och gräset klippt. Resterande ovälkomna strån ska ryckas upp innan helgen. Befriande! Efter det kan vi checka ut från Norrabyvägen 9 och aktivera autosvaret för ledighet. Lägligt. Särskilt med tanke på att inspirationen har åkt på charter, motivationen på expedition och konditionen sagt upp bekantskapen. Suck.


120709

Sista arbetsveckan innan jag stämplar ut för fyra veckors semester. Friheten är nära! Känner mig som en instängd kanariefågel i bur. Som flaxar för frihet och luft under vingarna. Förgäves. Jag ser fram emot möjligheternas dagar. Utan klockslag och schema. Fri tid. Dricka kaffe i morgonsolen, skörda jordgubbsland och koka rabarberkräm. Knapra på sockerärtor och gräslöksstrån. Blåsa såpbubblor, äta glass och torka kladdiga händer. Känna solens värmande strålar, vinden i håret och kliande myggbett. Sitta på en brygga. Kanske meta. Bada, känna kallt vatten omsluta kroppen och liksom födas på nytt. Besöka nära och kära, ta mig tid till det lilla och obetydliga. Skratta, spekulera och socialisera. Vara uppe alldeles för länge på kvällarna och se magentafärgad himmel och älgar i skogsbrynet genom handblåsta fönsterglas. Skapa visioner. Vara kreativ. Kalas och eviga löften, kärlek och fint inslagna hemligheter. Kanske en tur till väster. Upptäcka pärlor i omgivningen, göra stopp för sockerintag och premiäråka järnväg med världens finaste. Rensa, sortera och strukturera. Återuppta romantiskt rosiga projekt för gråa dagar. Springa barfota i regntunga skyar, isoleras av dundrande åska och strömavbrott. Äta god mat, picknicka på höga toppar och förföras av omgivningen. Älska. Njuta. Andas. Leva livet. Inom räckhåll. Snart.


120706

Jag förvånar mig själv. Det är 18 veckor kvar till leverans av bebis. Jag har inte införskaffat någonting. Varken pinal, plagg eller pryl. Olikt mig. Jag har spanat på munderingar i små storlekar och suktat efter sängkläder till vaggan som pappa snickrade ihop till min egen födelse. Ögonen vilar längst på äppelmönster och världskartor, ränder och klara färger. Ser framför mig hur den barnvagn i pastell som mamma låg i som barn används som sovplats under dagarna. Generationer i tiden. Bäddad i fint fluff. Gillar det. Längre än så har jag inte kommit. Visioner ska i och för sig inte underskattas. Vi spekulerar i namnfrågan men är inte överens. Det är svårt. Men. När mästerverket entrar dagsljuset och mitt välsignade tillstånd övergår till objekt för träningscenter, då vill jag vara förberedd. Så. De nominerade är:

 

Elia, efter Elia i Bibeln som är en av de stora profeterna i Gamla Testamentet. Betyder Herren är Gud. Känns stabilt och tryggt. Och ovanligt. Klippa. Levi och Elia. Bra kombo.

 

Lilly, efter min farmor. Kan komma från det engelska ordet för lilja, som symboliserar oskuld och renhet. Min farmor var en mycket liten glasögonburen kvinna med gott hjärta och stor tro på Gud. Farmor kokade palt av högsta kvalitet. Helt enkelt en god förebild.

 

Ruth, efter Rut i Bibeln. Osäker betydelse, ex vänskap, medkänsla och herdinna. ... För jag vill gå dit du går och bo där du bor. Ditt folk ska vara mitt folk, och din Gud ska vara min Gud. Rut 1:16. Den kvinnliga varianten av Krut. Förknippar namnet med sanning.

 

Märta, efter Adelas mamma. Betyder pärla eller juvel. Rimmar dock på fjärta och ärta, där det senare kan förknippas med ärtig. Hej, 1990-tal! Känns positivt och glatt. Det diggar jag!

 

Britta, efter min mamma. Betyder den höga. Jag vill att mamma ska finnas med på ett hörn in i nästa generation. En himmelbit. Så Britta i andranamn blir det med säkerhet om det nu är en liten tös. Påminner mig om ordning och reda och att man måste ta vara på och uppleva livet här och nu.

 

Barnet ska ha tre namn. Ogillar korta avhuggna personbeskrivningar, det ska vara ljuvligt komponerade toner. Johan röstar på Lilly precis som när vi väntade Levi. Jag är lite skeptiskt. Rädd för att vi kommer säga Levy och Lilli. Därför lägger jag mitt förseglade kuvert i lådan märkt Ruth. Men velar lite hit och dit. Och om det är en pojke. Ja. Då har jag ju bara ett förslag. Elia. Så. Tips mottages tacksamt! Tills dess är det Choco Moment som gäller.


120705

Acting is reacting!
Rango

120703

 
To-do-listan för årets projekt har krympt likt kläder som tvättats för varmt. Nu återstår endast listning, salning och foder. Aktivering av el och montering av bänkskiva, vitvaror och kakel. Justering av skåp, fix och trix. Trots att vi inte riktigt har korsat mållinjen än kan jag konstatera att skillnaden före och efter är stor! Fortfarande samma kvadrat som tidigare, men betydligt mer välplanerade ytor. Ljusare och luftigare! Projekttiden är något förlängd och förhoppningen är att det är avslutat under nästa vecka. Sedan väntar en tur till landsgränsen för att uppdatera möbelinnehavet. Piff, putsning och precision. Som jag längtar!
 
Men mest. Vilken lycka att duka med porslin och lämna pappersvarianterna till kommande picknickar. Socialisera i huset istället för i garaget. Slippa tömma avloppet i form av en hink för varje tio liter som spolats. Varmvatten. Att ha var sak på sin plats under ett och samma tak. Utbud av digital sfär och anslutningar. Och. Nära till skafferi och kylskåp vid akut hunger. Förträffligt! Jag kan med två månaders erfarenhet konstatera att vår primitiva och temporära boendeform har fungerat utmärkt. Lite husvagnskänsla på betonggrund. Det finns dock knappast något som klår förverkligandet av drömmar och visioner. Och tänk! Där bor vi!

RSS 2.0