120803
Sortera och systematisera. Det är vad jag fokuserat på de senaste dagarna. Befriande! Jag har kastat kilovis med teckningar, skolarbeten och andra pappersprodukter. Insett att min förbrukning av både linjerade och rutiga häften måste ha legat över skolväsendets budget. Jag har sparat varenda ihopvikt lapp och hemligt meddelande som skickats mellan skolbänkarna genom samtliga årskurser. Galet. Brev skrivna med spretiga bokstäver på pastellfärgade brevpapper som efter decennier på vinden förlorat sin doft. Maskinstanser som på pränt satt händelser som fått mig att skratta tills tårarna trillat. Kärleksbrev till ej nämnda personer. Nu är bara guldkornen kvar. Vi syskon har tagit en promenad kantad av minnen och ett tidigare liv. Behållit det mest betydelsefulla och lämnat resten till retur. Som dockan med samma namn som Sveriges framtida drottning, mlp med obligatoriskt slott och monchichin i nästan fulländad originalkostym från 1983. Och det rosa skrivbordssetet som köptes via postorder, numer klassiska leksaker i trä och skatter från mammas barndom. Svårt. Nödvändigt. Det är ohälsosamt att inte göra sig av med saker. Synd bara att det tagit mig nästan 30 år att inse. Nåja. Bättre sent än aldrig!
