110901
De senaste tre veckorna har varit intensiva. Och intressanta. Jag har blivit korthårig. Shorty. Jag har lämnat en gråtande Levi på dagis och hämta honom elva timmar senare. Och jag har tagit ett viktigt beslut. Jag har bildligt talat knycklat ihop min befintliga livskarta och kastat den i sopkorgen. Jag har blivit uppsagd. Och gissa. Jag känner frid, lycka och framtidstro. Det är sant. Även om det verkar helt obegripligt.
Jag har själv anmält mig frivillig. Bakgrunden till detta är att i mina arbetsuppgifter krävs det flexibilitet. Att resa land och rike runt ungefär var tredje vecka. Vilket inte på något sätt fungerar särskilt bra med Johans skiftande tider. Så. När företaget varslade anmälde jag mig frivillig. Där är vi nu. Förhandling med facket avslutades tidigare idag så från och med dagens datum är jag uppsagd och har två månader till godo.
Att framtidens åtta timmar per dygn ska spenderas någon annanstans känns spännande. Som ett oskrivet blad. Ett impulsivt bungyjump. Men som Sarah Dawn Finer sjunger, Moving on. Och det är det fler som gör. Wish me luck!
Men OJ! Good luck Anna! Kul för dig :)
Cooolt! Berätta gärna om du blir hemma något däremellan så vi kan våldgästa någon dag;)
Ska börja här, du blev såå fin i din nya frisyr.
Att lämna ett gråtande barn på dagis är aldrig
roligt. Men du vet säkert att det går ju över
när du gått.
Så till jobbet, jag vet ju allt det där och jag
vet att du är så duktig i vad du gör, så snart har du ett nytt jobb. Dessutom känns det som vi aldrig ses, men jag vet ju anledningen
Kram Anna och lycka till.
Friskt vågat hälften vunnet!!
Kramar
Helt rätt Anna!
Anna, det viktiga är att du känner harmoni. Levi och Johan finns vid din sida no matter what! Så andas genom näsan. You go girl! Puss
Go hyphen!
Oj, det verkar ha varit en hektisk tid - men det är ju skönt att du känner harmoni i det du gör! Det är ju det viktigaste, att du trivs! Lycka till med allt nu! Kram.
