åttiotrenollettnollfem

Jag blir så less. Denna helg är tillägnad vårt hus. Men nu verkar det som att hela min planering går i tusen bitar. Självklart beror det på vädret. Regn. Planen var och är fortfarande att måla som en tok hela helgen. Idag har jag hunnit en del och visserligen går allt åt rätt håll men allt tar ändå en evinnerlig tid. Det är panel, foder och knutbrädor. Underspikning och vindskivor. Och spikskallar. Usch. Jag är less. Men mycket tacksam över att Amanda och Elias kom förbi och gjorde en heroisk insats med varsin pensel. Tack! Tacksam är jag också över svärmor som kommer och agerar nanny till Levi på måndag. Min förhoppning att det mesta ska vara klart under nästa vecka. Hoppas. Då är ju bara garaget kvar...