åttiotrenollettnollfem

Levi åt ris och kalkon till lunch idag. Halva portionen fick han i sig, sedan hissade han vit flagg och gav upp. Som den supermorsa jag är tänkte jag genomföra ett kvickt blöjbyte efter matintaget eftersom vi var på språng. Som vanligt. Det skulle jag aldrig ha gjort. I plant läge fick ungen en nysattack och ris och röda färgämnen sprutade likt fontänen i Lomtjärn. Överallt. Men jag måste ändå klassa händelsen som humor. Dagens fräckis. Check!

Det är humor när människor pratar om ordet reklamera och tror att det betyder att göra reklam. Min humor.

Då och då snubblar jag in på olika karaktärer bland mumintrollen. Tycker att de har intressanta personligheter som oftast går att förknippa med människor i min omgivning. Lilla My är min absoluta favorit, men just nu är jag lite nyfiken på Mymlan som tydligen är syster till My. Nåväl. Idag blev jag påmind om dessa figurer när Humorförrådet och P3 vällde ut i mastodonthögtalarna i gröna faran. Love!

Jag ringer från Mumindalen. Det ska jag börja svara när folk frågar efter min destination. Humor!

Laddar inför min resa till Blåkulla som går av stapeln om några timmar. Som jag längtar! Extra skoj känns det att få inviga mitt nya färdmedel, Åskviggen. Kvasten är gjord av askträ och har en borst av björkkvistar. Producerad av råvaror från Pilträsk. Made in Sweden. På tio sekunder kan den komma upp i 240 kilometer i timmen. Den snabbaste och mest avancerade kvasten någonsin med AC, airbag och isofix till kvaststolen. Tidigare körde jag med en Nimbus och för det en Rensoparelva. Men nu är det Åskviggen som gäller. Besiktade den för två veckor sedan och den blev godkänd utan anmärkningar. Skönt.

Hoppas bara att mina kvastkumpaner håller sig i skinnet och inte dricker av påskmusten innan avfärd. De som inte kan hålla sig från musten flyger ofta i ett ojämnt tempo och i fel fil. Lätta att upptäcka. En dålig förebild för de nya som gör sin pilgrimsresa för första gången. Tur att luftrumskontrollanter är ute och checkar hastighet och mustintag. Förra året fälldes ett tiotal för kvastfylla, vilket resulterar i totalt kvastförbud. Pinsamt.

Nåväl. Jag har bokat bord på ställets bästa krog. Där ska jag och mina kollegor avnjuta en trerättersmiddag i glada vänners sällskap. Surra, skratta och leverera humor med innehåll. Övriga som inte har åldern inne eller saknar giltigt kvastkort, glad påsk!

Äntligen har Försäkringskassan fått tummen ur och satt in pengar på mitt konto. Bara en månad senare än utlovat. Grattis!

Jag gillar ironisk humor. Och även dessa magneter från Anne Taintor som lätt skulle liva upp vårt trista kylskåp. Jag är dock inte laktosintolerant, men det är ett snyggt sätt att visa var skåpet står. Oavsett om det är ett blått skåp eller ett kylskåp.

Sätta målet i krysset? Nej, jag är ju vuxen och resonabel. Videoblogga, det hör till den yngre generationen. Till de stackars människor som aldrig fick nöjet att hyra både videofilm och själva videon på bensinmacken...

Det finns en människa i mitt liv som inte är som alla andra. Hennes humor är oslagbar. Så även hennes grekiska matkunskaper. Hon har sinne för ironi och är rapp i käften. Borde egentligen få ett mindre litteraturpris för de nya ord som årligen införs i det dagliga vokabuläret. Hon har gjort sig ovän med de svartvita flygfän som figurerat på andra sidan älven och därför gett ordet skate ett nytt begrepp. En projektstartare full av idéer som ibland röker när det vankas alkoholhaltiga drycker. Vilket kan påverka boaseringen. Delvis. Hon memorerar sångtexter och har har garanterat fått en iTumme. Den rockiga frisyren gör skäl för sig, även om personen i fråga just nu föredrar Mr Weideskog. Sexy. Utöver kärleken till musiken finns kärlek till en viss vampyr. Märklig combo, men hon och bleke blodsugaren går hand i tand. Ett yrväder som är svår att beskriva i ord och bör upplevas för bästa resultat. Stormen Johanna. Fäller ett och annat träd, drar fram dit ingen hittat vägar tidigare. Lämnar avtryck likt skor i nysnö men tack gode Gud, smälter hon inte framåt våren. En året-runt-attraktion som sprider energi och finner glädje i den mest trista stund. Tack, för att jag har ett åkband i din karusell!

Levi ler. Livet leker. Lust. Lustigt.

Hmm... Jag funderar. Min svägerska Johanna är en rolig kvinna. Hon kan förgylla den mest trista stund. Så. Varför inte ställa upp i nästa års revy? Klädd i svartvit fjäderdräkt. Några skateskämt senare och revyn skulle få fem näbbar av fem möjliga. Snälla, överväg!

På tal om humor och roligheter. Solsidan. Älska!

Jag kunde verkligen inte somna inatt. Panik. Jag som oftast sover innan jag lagt mig tillrätta på kudden och hunnit bre om mig med täcket. Jag som utan problem somnat på obekväma bänkar på järnvägsstationen i Europas huvudstäder, i tunnelbanor, i en fem minuter lång taxiresa, under tiden någon pratar med mig, i soffan, på golvet, ja överallt. Men inte igår.

Igår hettade jag, var gråtfärdig och less. Hettade när jag hörde Johan skörda sina digitala grönsaker och grödor, hettade för att sängen var obehaglig, för att magen var stor och otympig, för att barnet la sig på något märkligt vis så jag såg ut som Quasimodo men med puckelmage. Kvällen var ingen höjdare. Till slut bestämde vi oss för att se Mästarnas Mästare. Det fick mig på gott humör. Stefan Holm är en intressant människa. Statistik, kontroll, tävlingsnisse. Med tix, även vid kulstötning. Humor. Patrik Sjöberg har en tragiskt ful tatuering, fula gogglar, är stöddig men på något vis ändå rolig. Han inbjuder hela tiden till jämförelser. Ulrika Knape kan inte neka sitt moderskap till Anna Lindberg. Så sjukt lika, nästan obehagligt. Thomas Gustafson verkar vara en riktigt snäll och genomgod människa. Skulle kunna tänka mig han som granne. Ett riktigt bra program med många skratt. Jag somnade efter 03.00. Känner mig sliten idag. Måste vila.