åttiotrenollettnollfem

Laddar inför min resa till Blåkulla som går av stapeln om några timmar. Som jag längtar! Extra skoj känns det att få inviga mitt nya färdmedel, Åskviggen. Kvasten är gjord av askträ och har en borst av björkkvistar. Producerad av råvaror från Pilträsk. Made in Sweden. På tio sekunder kan den komma upp i 240 kilometer i timmen. Den snabbaste och mest avancerade kvasten någonsin med AC, airbag och isofix till kvaststolen. Tidigare körde jag med en Nimbus och för det en Rensoparelva. Men nu är det Åskviggen som gäller. Besiktade den för två veckor sedan och den blev godkänd utan anmärkningar. Skönt.

Hoppas bara att mina kvastkumpaner håller sig i skinnet och inte dricker av påskmusten innan avfärd. De som inte kan hålla sig från musten flyger ofta i ett ojämnt tempo och i fel fil. Lätta att upptäcka. En dålig förebild för de nya som gör sin pilgrimsresa för första gången. Tur att luftrumskontrollanter är ute och checkar hastighet och mustintag. Förra året fälldes ett tiotal för kvastfylla, vilket resulterar i totalt kvastförbud. Pinsamt.

Nåväl. Jag har bokat bord på ställets bästa krog. Där ska jag och mina kollegor avnjuta en trerättersmiddag i glada vänners sällskap. Surra, skratta och leverera humor med innehåll. Övriga som inte har åldern inne eller saknar giltigt kvastkort, glad påsk!