åttiotrenollettnollfem

På tal om mail och snabela. Eller at. Jag kommer ihåg en mycket rolig händelse som utspelade sig för några år sedan. Jag, Arne och Pontus kuverterade en herrans massa utskick som skulle postas till hela Polardörrens kundregister. Inte gjort på en kvart, om jag säger så. Så vi hjälptes åt.

Under tiden ringer det och Pontus svarar Polardörren, Pontus. Det tar en stund innan konversationen fortsätter. Jag och Arne jobbar på under tiden. Sedan ser vi hur Pontus himlar med ögonen och säger Yes, you can email her at Beatrice, schnäibeläi... Vi börjar apgarva. Humor på hög nivå. På min nivå.

Snabela, at, kanelbulle. Kärt barn har många namn.