120829
Tidigare i veckan var det dags för besiktning av mig med anledning av mitt välsignade tillstånd. Uppdaterad statistik är sf-mått på 27 cm och en viktuppgång på + 8,9 kg totalt. Hittills. Befinner mig nu i vecka 30 eller 29 fullgångna veckor och noll dagar för att vara exakt. Hjärtfrekvensen ligger på 140 slag per minut och min stand-in barnmorska anade att barnet låg tvärsöver. Hellre som position än humör… Allt ser bra ut och jag ligger strax under kurvan för vad som är normalt. Finfint. Tyvärr svajar mitt blodvärde så jag är nu rekommenderad järntabletter. Nederlag. Men med Kennedys Ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country, tar jag min ordination på allvar. Sammandragningarna kommer allt oftare och ibland tillsammans med värk i ljumskar och ryggslut. Känns inte ok. Inte än. Så jag försöker slappna av. Går väl sådär. Sammanfattning. Tio veckor kvar innan himmelbiten ser dagens ljus och vi beräknar leverans av bebis. Jag håller fast vid lillasyster. Johan är lite tveksam, kanske lillebror? Levi tänker utanför ramarna och bettar leksakssamlingen på antingen ett lejon eller en skoter. Eller en lillasyster. Det är härligt med visioner!
haha jag hörde Levi trodde det var ett lejon=) Jag tror på lillasyster=)
Tore tror att han kan öppna min navel med några nycklar han fick av mormor och plocka ut lillasyster, bara hon får växa lite till=) Tänk om det hade varit så enkelt=)
Din dröm om bondkatten har omvandlats av Levi och upphöjts till två. Det är ju samma släkte...Mehe.
