111223
Julafton imorgon. Granen är står grön och grann. Faktiskt finare än någonsin. Tyvärr dog belysningen efter fem minuter i rampljuset. Orutinerat. Saffransbullarna blev inte av och julgodiset är slut. Lyckligtvis finns det ju skumtomtar på burk och pepparkakor i mitt namn som kan väga upp. Klapparna är inslagna i fint papper, maten väntar på att ätas upp och amaryllisen har ståndaktigt visat sin vackraste sida. Med betoning på imperfektet.
Morgondagen ska firas med min familj i Muskus. Vi blir en mindre skara i år vilket känns rätt skönt. Ser fram emot pappas sillsallad, den gravade laxen, ostbrickan och julefriden. Egentligen mest friden. Utöver det, klappöppningen! Inte för egen del, men för Levis. Tror han kommer bli överväldigad. Och slutligen. Jesus. Han är ju faktiskt anledningen till att vi firar jul. Dock tror jag inte att tanken var att julens närvaro skulle innebära kommersiellt kaos, stressade själar och dålig ekonomi. Så. När tallrikarna är skrapade, den tecknade traditionen tystnat, klapparna öppnade och golvet belamrat av skärp som kommer fylla den lokala återvinningsstationen inom 24 timmar… Skänk då Jesus en tanke, läs Julevangeliet eller tänd ett ljus. Nu är det nära. God jul!
