100116
Igår jobbade jag några timmar hos Ulrike. Var riktigt roligt, vi fick saker gjorda, skrattade och fördrev tiden som gick alldeles för fort. Like the old days! Efter jobbinsatsen packade jag och Johan våra väskor och styrde kosan mot stugan. Stugan var tyst och elden hade slocknat sedan tidigare brasor under dagen. Stillhet och frid. Skönt och efterlängtat. Mattias, Johanna och Ella kom senare och vi chillade, åt alldeles för mycket godis och avslutade kvällen med snooker och några vända blad ur Snabba Cash.
I övrigt har jag inte mycket att tillägga. Förutom att jag måste erkänna mig besegrad. Jag börjar bli lätt less på min numer rätt spjutiga och stenhårda mage. Den hamnar längre och längre ned varje gång jag går förbi spegeln i hallen. Så känns det. Men jag ska inte klaga. Jag sitter inte på Haiti utan tak över huvudet, med tom mage och bortkomna vänner. Jag har det rätt bra ändå. Stugan är varm, jag är mer än mätt och har fina människor runt omkring mig.
Hoho jag tror minsann att det börjar vara på tiden snart, känner igen mönstret, spännande!
Ack så snart lugnet vänder
någon knackar på och vill ut
plopp så har ni fulla händer
och Johan kan sprätta en öl som salut
Ryktet går genom städer och länder
förlossningen gick på en minut
och viskningar ljuder på Thailands stränder
de som i fjol var här, nu har fått en liten Krut.
Mamma som kränger dörrar,Pappan som fajtar bränder
vad månne bliva av denna Knut eller Rut??
Lilly, Evert, Ivar eller Lavender
vad ska du heta, vad föds du med för attribut?
Oh vad vi längtar, en igångsättning vi nu sänder.
