101228
Så var julen över för i år. Fort. Dagarna i stugan var härliga. Bortsett från att Levi för första gången sedan födseln har hållt oss vakna på nätterna. Han har skrikigt, viftat och periodvis varit otröstlig. Kanske mardrömmar. Kanske växtvärk. Kanske spänd inför sin första jul. Lyrisk och förtjust. Kanske.
Efter den obligatoriska julmiddagen dröjde det inte länge förrän en storbystad tomtemor med skägg gjorde entré. Levi, för kvällen klädd i bruna chinos, rödvitrutig skjorta och sneakers i guld, var inte särskilt brydd. Hade inte förväntat mig det heller. Känns som att barn i hans ålder inte riktigt har förstått innebörden av den generöse figuren. Annat var det för Ella och Oskar, vars spekulationer om vem som var tomte gick i stöpet. Alfons var skeptisk och lite rädd men vågade närma sig tomten och stäckte sedan maximalt på sina armar för att ta emot de klappar som var hans. Humor. Levi fick en hel drös med julisar. Ett flertal träleksaker från Brio, allt från racerbilar till sorteringbox och bultbräda. Till min stora förtjusning, jag erkänner. En nyårsstass i kritstreck, svart och grått och fina kläder i klara färger. En Kånken i ministorlek, skinntofflor från Bobux och en supersmart hakklapp med ärmar från In the pocket baby. En stor grön bil från Rubbabu, och andra bilar och leksaker både med och utan snabba hjul och höga ljud. Volym... Ett straff. En maracas och en marakas á la My. En förvaringsbox från Lego i pastellblått och pengar till sparkontot. Och säkert fler överraskningar som jag redan har glömt.
Vi har skrattat och skämtat. Ätit och hamstrat. Lagt pussel och vänt några sidor i favoritboken. Tindrat vid granen, andrats frisk luft och gjort undantag med sötsaker. Anledningen stavas jul, mys och laddning av batterier. Efter tre dagar begav vi oss hem men hann med ett stopp med kaffe och dopp i Vistträsk. Mellandagarna är ett enda moln av bitter kyla, kaffe och en klocka som sakta skrider fram. -33,3 °C nu. Måste fylla pellets...
