091231
Sitter i stugan på årets sista dag. Vi har ätit smarrig mat och är mätta och belåtna. För att förtydliga, jättemätta och jättebelåtna. Det enda som jag inte rikigt är belåten över är att Krut inte verkar ha för avsikt att födas inom det närmsta dygnet. Bad till Gud att barnet skulle komma till världen den 1 januari 2010, så vi får om jag får bönesvar eller inte. Hoppas kan man alltid, ingenting är är för stort eller smått för att lyftas upp.
Kommer ihåg nyårsafton för 10 år sedan. Jag var klädd i lila stövlar, svart kjol och lila ormskinnslinne. Hmm... I efterhand kan jag inte riktigt se det fräna i min utstyrsel, men då var jag snygg. Jag och mina väninnor hade glitter i håret och en filmkamera i släptåg som dokumenterade millennieskiftet. Och jag simmade ur bild. Humor. Analytiker förutspådde att datorer skulle krascha, system sluta fungera, och ettor och nollor göra världen till ett inferno. Som alla vet hände ingenting särskilt, klockorna fortsatte slå, världen snurra och naturen göra sitt. Vilken tur. Tiderna förändras och nu sitter jag här, tio år äldre, visare och mer världsvan än då. Skönt att känna att man utvecklas. Jag längtar inte tillbaka till tiden för tio år sedan, även om den hade sin charm och storhet. Men nu väntar något bättre och mer givande. Snart, snart. Kanske den 1 januari. Snälla Gud, hör min bön.
