åttiotrenollettnollfem

Dagen har jag till stor del spenderat i Luleå hos Amanda på Killerqueen. Testat frisyrer. Svårare än väntat! Började morgonen med romantiska vågor men innan lunch hade håret formats till tsunamiliknande rockabilly. Coolt. Får se vad det blir, än finns tid att jobba på barret! På salongen införskaffade jag ett snitsigt örhänge från Hard Helgas Hantwerk. Skapat av en serieälskande brud som för tillfället läser på Folkhögskolan i Älvsbyn. Smart!

Ungefär tio veckor kvar innan jag kan titulera mig Anna Olofsson. Så blir nämligen mitt framtida varumärke. Övervägde att behålla Berggren i mellannamn, bara för att känna samhörighet med Stakka Bo. Anna Bo. Men avstod. Olofsson blir bra. Anna Olofsson. Och hindersprövningen är postad.

Mitt huvudkontor har fullt upp just nu. Oavsett vad jag gör så cirkulerar bröllopet i mina tankar. Frustrerande. Jag har ingen tydlig översikt klar, så detta måste jag införskaffa omgående. En to-do-lista med allt från morgongåva till tackkort. Omfattande till 100 %. Återkommer med den!

Ansökan skickad, check! Bekräftelse att den kommit fram, check! Ber till Gud att han är med mig, check!

Kaffe i handen, Levi i löplina. Nej. Så är det inte. Men just nu hade det varit en smart lösning till vår morgonpigge son som utforskar varje liten yta. Öppnar, drar, plockar. Vänder i sina händer och förflyttar. Snabbheten själv. Visar ingen hänsyn till sin arma moder som fortfarande har kvar rester av John Blund i ögonen.

Jag sitter i köket. På väggen framför mig hänger ett svartvitt fotografi föreställandes tant Betty. Hon sitter försynt i en soffa som ser stum och hård ut. Hon har håret uppsatt i en stram frisyr och händerna knäppta i knäet. Ansiktet är vänt till vänster och blicken är stadigt fokuserad. Munnen är stängd, men jag kan anan ett belåtet leende i hjärtat. Tant Betty. Faster till Johans mormor Adela. Mor till ett antal barn med olika öden. Hustru till en arbetande man. Kan bara gissa att Betty var en kvinna som visste sin plats, men som samtidigt var noggrann med rätt och fel, ditt och mitt. Samvetsgrann. Så i brist på annat sällskap vid frukostbordet så hänger jag med Betty. Inte fy skam.

Dagens planer innefattar en skotertur till Lillnjalle för att hälsa på Marcus och Therese. Fågelvägen har vi våra cribs rätt nära varandra. Sedan ska svärmor grädda våfflor, stugan ska städas och vi ska åka vidare till människobyn. Där väntar hockey, fix inför årsmöte och förhoppningsvis en snabb träff med Joel och Sanna. Och första avsnittet av Stockholm-Båstad. Frid!

Tidig morgon i stugan. Kl. 05.30, närmare bestämt. Suck. Nu är alla vakna, bara Johan som ligger och drar sig. Ella spelar Fridas Upp och hoppa och vi andra sjunger med, Ligg ej och dra dig. Vi kom hit sent. Johans fix med Björnkissen tog betydligt längre tid än väntat. Men efter x antal timmar lastades den och vi var redo för avfärd. Johan dröjde ändå. Då säger Ella uppgivet Nattar han garaget? Jag dog av skratt. Ella citatmaskinen Olofsson. Björn Ferry ligger steget efter. Nu inväntar vi syster Johanna, att solen tar sig genom molntäcket och en härlig dag utomhus. So long!

Puh! Vilken rantardag! Först förbi mormor, sedan vidare för obligatoriskt kaffestopp på jobbet och slutligen till dagens destination. Kusin Emma med yrvädret Hugo. En härlig dag! Levi sover, jag är radiostyrd och Johan garagerar. Det nya verbet som innebär att vistas i garaget. Rätt frekvent på vår adress just nu... Återkommer när jag laddat mina batterier!

Korpen Älvsbyn söker nya medlemmar till styrelsen! Är du intresserad av att träna och har idéer om hur föreningen kan utvecklas? Hör av dig! Som styrelsemedlem tränar du gratis!

Levi har förvandlats från lugn och uppfostrad till ligist. För en stund sedan var han halvvägs in i tvättmaskinen. Tidigare idag har han klättrat upp för hela trappen. Vi har naturligtvis en grind men jag tänkte jag skulle testa hans gränser. Jag övervakade honom konstant och var steget efter. Han visade sig saknar gränser och var uppe på sista steget inom några sekunder. Orädd. Han klättrar utan problem upp i soffan och vidare till armstödet. Från avsatsen slänger han sig mot kuddarna som en kamikazepilot. Och innan Johan åkte på brandövning ställde han sig upp på minibilen och släppte greppet. Säga vad man vill men han verkar ha bra balanssinne. Sjukt snabb! Jag hinner inte med! Grymt irriterande. När vi säger till på skarpen tittar han bara på oss och flinar. Totalt obrydd. Måste jobba på min arga röst så den känns mer äkta... Mehe. Tips?

Efter två härliga dagar i Kanis tillsammans trevligt sällskap och en sällan sinande matsäck är vi åter i verkligheten. Verkligheten som föräldraledig är lysande. Speciellt nu när asfalten fläckvis tinar fram, småfåglarna kvittrar och livet börjar återvända efter permafrosten. Under helgen som varit har Johan och Levi åkt bob i pulkbacken och manji har börjat acceptera det faktum att skor är ett måste utomhus. Han har mått pelle i vagnen och spanat på världen utanför genom sina solbrillor. Verkligen skött sig. Samtidigt som vi andra hinkat kaffe och grillat korv. Underbart! Säga vad man vill, men skidbacken är en grym mötesplats oavsett om man bemästrar redskap på längden eller tvären, åker madrass eller täljer grillpinnar. En riktig pärla!

Jagen har fått konkurrens. Inte av vem som helst. Vilddjuren kan ta ett steg tillbaka. Både pumor och lodjur. Även vikingar. Långt borta i Himalayabergen finns dess stam. Och nu är snömonstret här för att stanna. I Pilträsk. Yetin. Mattias har köpt ett rovdjur som ska tämjas till en trogen och pålitlig kamrat. Jagen föregår med gott exempel. Skål för vänskapen!

Igår var vårt snoriga yrväder till tandläkaren. Premiär. Han träffade en rar tandsköterska vid namn Anki. Hon hade en vettig och sund inställning till både sockerintag och tandborstning. Skönt. Jag är glad att Levi fått henne så vi slipper pekfinger och liknande. Det klarar vi oss utan. Johan aka Aitik har också besökt tandy tidigare i veckan. Karln hade inte ett enda hål trots ett uppehåll av kontroller på 13 år. Sanslöst. Bara att gratulera. Däremot hade han tandsten av modell gruva, så idag har han blivit av med den. Yeah. Det påminner mig om att jag också borde besikta mina tandrader. Fixa och polera. Säkert laga. Känns dyrt. Det parti som arbetar för fri tandvård kommer att få min röst i nästa riksdagsval!

Efter kvällens avsnitt av Kalla fakta vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Jag förstår mig inte på husdjur. Finner typerna ytterst överskattade. Och nu förstår jag mig definitivt inte på djurägare. Ok. Ska inte dra alla över en kam. Seriöst. Är det rimligt att plöja ner en smärre förmögenhet på en hundstackare? Bara för att ägaren inte kan släppa taget? Samma Tuff, men på tre ben, säger den kvinna jag nu idiotförklarar. Nej. Det är i mina ögon inte på något sätt försvarbart. Oetiskt. Please. Sjukgymnastik för en jycke? Intensivvård? Rullstol? Jag vill skrika. Högt. Ett djur är ett djur. Skaffa inte håriga bihang om du inte kan med tanken att ni en vacker dag måste skiljas.

Åter igen en härlig dag ute! Det är så obeskrvligt skönt nu när permafrosten inte längre existerar på andra sidan fönsterrutan. Att kunna vistas ute i ett vitt gnistrande landskap, fylla lungorna med frisk luft och kisa upp mot solen. Ünderbart! Och det är precis vad vi har gjort idag.

Med full kappsäck bar det av till Hapstra. Halvvägs frågade jag Johan var vi var. Han svarade Vägen känns bara lite längre nu när det inte går lika fort. Aha. Johan har nämligen sålt sin Ski-Doo Renegade 800 av 2009 års modell och bytt upp sig till en Jag 3000. Från 1981. Kan inte tänka mig att denna relik kunnat få en bättre ägare. Johan har spenderat timmar i garaget och resultatet är makalöst. Vilken surfare, utbrast min käre hälft när vi, mot min vilja svävat på det vita snötäcket, för att slutligen kantra. Jag är livrädd för att fastna under skotern. Så. Jag skrek. Johan skrattade. Om någon oroligt undrar var Levi höll hus under tiden, kan jag informera om att han satt inlåst i den röda packlådan med texten Farligt avfall. Eller så inte. Han var i tryggt förvar hos sin farmor och farfar. Man kan säga att vi hade en 3000-milaservice. Mehe.

Nåväl. När vi äntligen kom fram till Hapstra visade sig vår destination vara upptagen av ett annat ekipage. Så vi vände om och körde hem. På hemvägen övningskörde jag Jagen och vi kom betydligt bättre överens än helgen innan. Jag saknar känsla för skoterkörning och trivs rätt bra på åskådarplats. Men Johan propsar på att jag måste lära mig. Master. I do. Det går bättre och bättre men någon biljett till USA kan jag nog glömma. En annan som by the way har övningskört idag är Mattias. Klädd i pippigul jacka och hundmurra har han flugit fram på en bob i snörök. Såg ut som en något större Linda Bengtzing från gårdagens happening. Johanna har gjort en ofrivillig snöängel och Ella har tolkat, käkat snö och pekat finger och läxat upp sina päron. En toppendag som slutade i grillstugan med mätta magar och röklukt i kläderna. Länge leve våren!

Vilket skämt! Erik Saade? Say what? Årets vinnare är ett resultat av att ungar får mobil alldeles för tidigt. Bäver!

Danny, In The Club: Genomtänkt. Fräscht. Rytmiskt. Kommersiellt gångbart. I hela Europa. Kvällens vinnare! Fem senakers av fem möjliga.

Sara Varga, Spring för livet: Kusin med Lisa Ekdahl? Scenkläder som definitivt inte synkar med den i övrigt träffsäkra texten. Nästa hit i P4. Tre lager siden, silke och satin av fem möjliga.

The Moniker, Oh My God!: Kvällens mest kompletta framträdande med röd tråd i allt. Gillar! En het blandning av the Beatles och Mika ger ett retro resultat. Halleluja! Fyra gerberor av fem möjliga.

Brolle, 7 Days and 7 Nights: Härlig röst! Vem kan motstå en norrlänning vid namn Kjell? Mehe. Ingen vinnare men dock en sommarplåga. Go förfest. Tre tuber pomada av fem möjliga.

Linda Bengtzing, E det fel på mej: Innan midsommar kan halva kommunen texten till denna dänga. Dock ingen internationell hit. Byt kläder! Jag kapitulerar. Tre och en halv påskfjädrar av fem möjliga.

Nicke Borg, Leaving Home: Finalens wildcard! Känsligt och eftertänksamt. Både text och melodi berör, vilket många andra bidrag inte lyckats med. Hur kan hästsvansen vara så följsam? Fyra tatueringar av fem möjliga.

Swingfly, Me And My Drum: Trallvänlig kopia av Teddybears. Inte mer än så. Kristoffer Hiding höjer dock framträdandet en nivå. Men. Nej. Känns inte trovädrigt. Två pukor av fem möjliga.

Sanna Nielsen, I'm In Love. Melodi, check. Text, funkar. Röstkapacitet, oklanderlig. Styling, what? Instängd i ett övernaturligt stort verktyg för huvudmassage. Typsikt schlager. Tre strasstenar av fem möjliga.

The Playtones, The King: Jag vill dansa. Lindy hop! Genomarbetet framträdande men som tyvärr saknar gnista. Svensktoppen nästa! Två kronor av fem möjliga.

Erik Saade, Popular: Manboy har vuxit upp till... Tja, han är ett år äldre än sist. Flickornas favorit med rysk underton är sämre än väntat. Uttal och röst, minus. Ögongodis och snabba fötter, plus. Två härdade glasrutor av fem möjliga.

<3-a+e+Au-d+l

Lös rebusen! Upphovskvinna är fyndiga Johanna. Min kompanjon här i herrgården. Med tejpad tå och fabless för salta döskallar. Som ogillar särskirvning och just hittat en annons där säljaren erbjuder ett fiske ekipasch. Mehe.

Härliga lördag! En del av dagen har spenderats på Pilträskberget där vi har eldat, grillat korv och fått D-vitamin i form av solens strålar mot en klarblå himmel. Pefekt för Levi eftersom han totalt fått i sig en matsked sedan födseln. En annan del av dagen har tillbringats i Adelas kök där hon undervisat Johan i konsten att koka blodkorv. Tradition och recept av ädelt slag måste föras vidare till annan generation. Utsökt. Den sista delen av detta dygn har påbörjats i sofforna där vi hejar fram LHF till seger. Jag är en oseriös supporter utan innerligt intresse. Men det är ju så roligt med slutspel... Nåja. Slutligen vankas Melodifestivalen, snacks, fett och Naimys hemgjorda sorbet. En trevlig helg i stugan. Sweet!

Levi vaknade kl. 06.15. Halleluja. På morgonkvisten har han hunnit rita sin första teckning. Den ska jag rama in. Nu sover han med Johan som ställer in kroppen till veckans nattskift. Senare ikväll ska vi till Olle med familj. Pimpla java och trycka sötsaker eftersom lillebror fyller 26 år idag. Abraham, den blivande tvillingfadern. Grattis!

Sitter i stugan med en kopp kaffe och ett trassligt pappersark framför mig. Arket var från början tänkt att genom origami resultera i en fågel. Lättare sagt än gjort. Gick inte så bra. Min japanska karriär slutade innan den börjat eftersom det var betydligt svårare än jag trodde. Skit. Jag hade en bra idé till dekoration.

Stora delar av helgen har ägnats åt research. Inför the wedding. Johanna har klickat hem kläder som andas 1950-tal och för tankarna till reklamaffischer med retro typsnitt, navy och dots. Vi har suktat efter skor med klack, genomtänkta detaljer och material. Komponerat ihop moodboards och kopierat och klistrat in. Det finns så mycket fint att se på. Utbudet är enormt och oändligt! Pion eller ranunkel? Kanske både och? Vilka örhängen ska matcha mormors halsband? Ska Johan ha en randig eller prickig fluga? Cupcakes eller tårta? Hur ska de dekoreras? Inspiration hittar jag på Once Wed och Style Me Pretty. Bland annat. I-landsproblem. En smula.

Nu är klänningen beställd efter många om och ännu fler men. Jag har med ljus och lykta letat efter klänningen. Och inte vilken klänning som helst. Nej. The dress. Hittade en underbar skapelse från The English Dept. Kanske bland det vackraste jag sett. Men att köpa ett fodral för närmare 8 000 kr känns lite saftigt med tanke på antalet timmar jag ska bära den. Tyvärr. Och att hyra en klänning för flera tusen känns ovärt. Så. Valet föll slutligen på en himmelsk tårtbit från Honeypie Boutique. En knälång axelbandslös tyllhistoria i ivory där antalet underkjolar bestämmer vidden. Med ett betydligt humanare pris och flera meter fluff. Finfint! Nu hoppas jag bara att drömmen levereras i tid och att den efter lite trix och fix kommer att passa min kropp perfekt! Hurra!

Så åkte Levi dit, efter några turer i vår bekantskapskrets. Magsjuka. Han slumrade till i Lenas famn, vaggad till drömmarnas land av gungstolen. Vi hade just chitt-chattat och sett fyrtal i damer knipa ett VM-silver. Mitt i allt vaknar Levi och spyr. Rejält. På sig själv. På Lena. Pinsamt. Nåväl. Tur de inte satt i den röda tygsoffan... Hem åkte jag med manji, klädd i tjocksockar, en alldeles för stor t-shirt från Julia, hundmurra och parkas. Och två påsar med kladdiga kläder. För tillfället centrifugeras Lenas jeans och Levi sover i spjälsängen. Blek, sliten och med några extra graders kroppstemperatur. Inkubationstid, 48 timmar?

Idag fyller Johan år. Han är född 1979 så hur antalet år är inte längre intressant. Sägs det. Jag blev kär när vi körde bulk i brödfabriken. Det känns som igår fast det är flera år sedan. Plötsligt hände något och jag kände mig som tjurfäktaren i Ferdinan som ropar Honom ska vi ha! Men jag ropade inte, tänkte bara tanken. Och så blev det. Vilken tur jag har haft! Vi är egentligen varandras motsatser. Inte i allt. Men i ganska mycket. Kanske är det därför som vi kompletterar varandra så bra. Johan. Min honey melon-tuggande Fredde från Solsidan look a like. Jag älskar dig! Grattis på din dag!