åttiotrenollettnollfem

Nu borde en väl utvald skara fått en inbjudan med dagens post. I ett transparent kuvert med vitt innehåll, 148 x 148 mm. Därför kan jag nu offentliggöra mitt pågående projekt. Det innefattar tyll, pioner, Kärleksvisan och ytterligare en ring på mitt finger. Ja! Vi ska gifta oss. Den 11 juni kl. 13.00 avger vi våra löften. Spännande!

Det blir en enkel och lättsam tillställning med familj och närmaste vänner. Tårtkalas och kafferep. Som vi vill ha det! Vårt fokus ligger på själva löftet. För det är ju faktiskt det som är det viktiga. Allt övrigt bara bonus. Och efter surr, skratt och en egenkomponerad sång av pappa, så drar jag och Johan vidare. Bara vi två. Efter en oförglömlig dag med två tydliga Ja i kyrkan och med ett gemensamt efternamn!

Att jag ska bli faster i juli har jag vetat om ett bra tag. Men att jag ska bli faster till två hjärtegryn fick jag veta för några timmar sedan. I Lisas runda mage leker två små underverk tjuv och polis. Tvillingar! Spännande! Grattis, grattis, fina ni! Må allt gå bra!

Kvällen avrundades med besök av Johanna, Ella och My. Levi sken upp som en sol och var mäkta imponerad av de två fnittriga flickorna. Han följde efter i deras spår, skrattade och pratade på sitt oförståeliga språk. Glad över sällskap! När vi vinkade i fönstret sa han Hä då. För andra gången idag! Tidigare under dagen när han vinkade till Adela sa han samma sak. Små liv snappar upp fortare än man tror! Snart rabblar han tyska prepositioner Durch, für, gegen, ohne, um...

Idag har jag varit hos Amanda på Killerqueen och fått en uppdaterad frisyr. Klart behövligt! Nu är jag slingad och ljus inför våren. Som dock lyser med sin frånvaro. Eftersom jag ska spara ut mina lockar så blev det bara en liten putsning på topparna. Yeah! Är så stolt över lillasyster som helt plötsligt blivit stor. Och så fantastiskt lik mamma. Sötnöt.

En helg med Ella sätter sina spår. Levi har idag gått omkring här hemma och ropat efter henne. Ella, Ella, Ella. Rätt söt.

Så var den efterlängtade helgen över. Det gick fort! Generellt kan jag sammanfatta dagarna i Umeå som otroligt berikande. På många sätt. Vi har ätit delikat mat som saluförts på the Golden Arches, sportbarer och mackar längs E4:an. Vi har shoppat i gallerior, längs snålblåsta gågator och på scheissebilliga stormarknader. Halleluja. Till och med hunnit göra ett snabb jämförelse och hittat det framtida kylskåpet. Bläddrat bland galgar på reaställ och fått hjälp av kunniga expediter som gått charmkurs. Jag är djupt imponerad över hur hjälpsamma och artiga människor vi mött. Det började redan i Skellefteå på resans första stopp. Sedan fortsatte det. Hela vägen. Och föreställningen, som ju var målet för helgens bravader var hysteriskt rolig. Ingen vits att förklara närmare. Klungan måste upplevas.

Efter en härlig sovmorgon åt vi frukost. Utbudet var enastående. Våfflorna pricken över den berömda bokstaven. Hem kom vi inte förrän sent på eftermiddagen. Vi hämtade en belåten Levi som enligt utsago betett sig exemplarisk. Skönt. Det betyder att det är fritt fram att planera nästa happening. Ljuvligt. Säga vad man vill men det är viktigt att ta hand om varandra. Både med och utan barn.

Status. Levi är stationerad i Pile. Väskan är packad. Nästan. Kontot visar en spenderbar summa pengar. Nu inväntar vi bara den svarta taxin som kommer och hämtar upp oss om nio timmar. Inför morgondagens föreställning Se oss flyga över scenen i fruktansvärda hastigheter har vi värmt upp med gamla godingar. Humor. Klungan och Umeå, here we come!

De seaste dagarnas hiss: Buketten med tio röda rosor som min knight in a shining armour gav mig i lördags. Och fikat som vi under söndag förmiddag delade med Emma och Magnus.

De senaste dagarnas diss: Illamåendet som periodvis cirkulerar runt. Nej. Jag är inte gravid.

De senaste dagarnas miss: Ovanstående spykänslor som ledde till att jag var tvungen att tacka nej till en heldag vid finska gränsen. Bäver. Men Johanna och systraskapet verkar ha minskat lagersaldot i det blågula varuhuset ändå...

De senaste dagarnas piss: Den bittra kylan som förstör mina resplaner. En vistelse utomhus medför ett förfruset blodomlopp och isbildning i luftrören. Hur det känns för den stackars bilen vill jag inte tänka på. Med andra ord blir min frisyr inte uppdaterad förrän nästa vecka. Skit!

De senaste dagarnas fniss: Solsidan som levererar. Alltid.

De senaste dagarnas triss: En chansning. Men. Antar att lotten går till svärmor som fyller år idag. Grattis!

De senaste dagarnas Nice: Ser fram emot helgens hotellvistelse i Umeå där god mat, shopping och Klungan står på agendan. Barnfritt och tvåsamhet i par. Nice!

Tidigare idag besökte jag och gossen syster Gunilla för den obligatoriska ettårskontrollen. Vaccin och läkarundersökning stod på agendan. Gick finfint. Den kvinnliga doktorn med brytning fick Levis förtroende även om han till en början var skeptisk. Efter check av diverse kroppsdelar gav han henne ett charmerande leende och de blev vänner. Skönt. Han pep till när myggorna till sprutor stack i hans lår. Men det gick fort över. Uppdaterad status är en längd på 79 cm och en vikt på 10 525 g. Levi ligger något högre på grafen för cm men slickar däremot viktkurvan. Kan ju inte påstå annat än att han har ärvs sin fars gener vad gäller kroppssammansättning. Vid min ettårskontroll var jag 71 cm lång och vägde 8 020 g. Så något hobbit blir han inte!

Kalas! Det är vad vi har haft i dagarna många. Levi har sannerligen blivit uppvaktad. Och fått finfina presenter! En ytterst intressant dammsugare från Electrolux i miniformat. Som fungerar! Ett praktiskt släpvagn till Fulda Bobby Car. En klassisk spis från Brio som nästan är lika spännande som den riktiga. Fina leksaker i trä och byggklossar från samma märke. En uppdaterad garderob med schyssta jeans och rutiga skjortor, tröjor med ränder och fredliga budskap. Par i pyjamas och underställ i fleece. Pengar och en bok. Sweet!

Levi har varit sockerhög. Speedad så till den milda grad att Sandra Bullock inte haft en chans att stoppa honom där han röjt fram. Men. Nu är tårtorna slut och sötsakerna har sinat. Kvar finns en hallonpaj och några få chokladbollar. Och flera påsar med misslyckade bullar. Kalas i all ära. Men nog är det skönt med vardag igen! Till alla fina, rara och omtänksamma människor som förgyllde Levis första födelsedag! Tack!

Nu har jag varit ansvarig och begärt föräldrapenning i flera veckor framöver. Under året som gått har vi endast nyttjat 158 dagar. Merparten har jag spenderat. Solklart. Så någon jämställdhetsbonus lär vi knappast få del av. Johan har nyttjat skyddsnätet då och då och tagit ut dagar för att få längre sammanhängande ledighet. Jag har snålat och endast tagit ut två dagar per vecka. Bortsett från en period under sommaren då vi slösade lite extra. Båda två. Dock känns det drygt att systemet nu kräver att jag måste ta ut fem dagar varje vecka bara därför att pyret passerat ettårsgränsen. Då vi klarat oss fint på vår tidigare strategi känns det obeskrivligt slösaktigt att nyttja dagar lika frekvent som stämpelklockan registrerar närvaro varje morgon. Bittert. Alla dagarna.

Doften av slipat golv har sökt sig ner en trappa. Älskar lukten av skog! Öhlund den äldre kom på morgonkvisten. Levis rum är strax färdigslipat. Skillnaden är enorm! Golvet blir så ljust och fint. Och plant. Me so happy! Taket målade jag klart igår när de sista gästerna lämnat vårt crib. Målningen gick smärtfritt bortsett från en spik som jag råkade trampa på. Smärta! Pip. Jag hör något kvittra på övervåningen. Det är inte Göran. Nej. Det är den vackra tapeten med fåglar som känner på sig att friheten är nära. Gah! Nu måste jag återuppta min karriär som Lisbeth Salander och hitta en fåtölj modell mindre. Som kan passa i avsatsen mellan trappstegen. Gärna i cognacsfärgat skinn. Någon?

Paketen är inslagna. Ballongerna på plats. Sötsaker bakade och tårtan beställd. Födelsedagsbarnet sover. Den stora dagen är snart här!

Levi. Idag har jag gått tillbaka ett år i tiden och läst gamla inlägg. Med gråten i halsen. Hur sista dagarna innan din ankomst gick obeskrivligt långsamt. Hur jag liknade värkarbetet som en hockeymatch med Stanley cup-bucklan i sikte. Hur jag upplevde förlossningen och din storslagna entré till världen. Ett underverk. Hur jag beskrev dig lika söt som en karamell, liten och formbar som krusidullet på ett paket och fantastiskt fantastisk. Du är så älskad!

Ett helt år har passerat. Och som du har utvecklats! Från ett litet nykläckt knyte till en gående minimänniska. Där emellan lärde du dig alla basicnivåer. Bortsett från den ordinarie krypstilen. Dina numer grönbruna ögon är konstant pigga och nyfikna. Håret antyder lockar och har orrstjärtar ovanför öronen. Mammaarvet. Du har flinka fingrar och teleskoparmar. Gissar vi rätt blir du vänsterhänt. Två tänder i den nedre rabatten och en tredje gror i den övre. Vilket var på tiden. För det mesta är du lugn och på glatt humör. Lättsam. Träffar du någon lägger du ofta huvudet på sned och smilar. Blinkar med dina stora ögon och långa fransar. En riktig charmör! Pappaarvet. Du är imponerad av din pappa. Äter Johan youghurt ska du också äta youghurt. Andas Johan som Darth Vader i ena halvan av påskägget som ligger i leklådan, ska du också försöka. Ser rätt komiskt ut. Men det är bra, för du lär dig snabbt. Tidigare i veckan försökte jag fördriva din tid med en borste. Den la du genast mot håret. Om än felvänd. Hur du har lärt dig det förstår jag verkligen inte. Jag kammar aldrig håret. Einstein skulle ha varit stolt över dig. Briljant.

Vi är också stolta över dig. Du är underbar, unik och har stor personlighet trots din ringa ålder. Och när du kramar nallen som nu är favoriten framför dinglisen som varit ditt långhalm i ett halvår, inser jag hur stor du har blivit. Du är ett barn. Ett eget liv. Med egen vilja. Med alla möjligheter i världen. När du har somnat för natten brukar jag titta till dig. Lyssna på dina andetag. Och förundras över dig. Att vi har turen att få ha dig hos oss. Vi älskar dig mer än du någonsin kan förstå. Manji. Ett år på lördag.

Må vägen komma dig till mötes. Må du alltid ha medvind. Må solen värma ditt ansikte. Må regnet falla mjukt över dina ängar. Må Gud hålla dig i sin hand.